När det bara känns så självklart!

Vill bara dela med mig av vad som hände för en vecka sedan med denna fina tjej.

Venus är ett otroligt vackert islandssto som inte riktigt litar på människor, vad som har hänt vet jag inte. Hennes fd ägare hävdar att hon har ridit henne (har aldrig sett ngt bevis för detta) men att hon blev skygg/rädd när ryttaren satt på ryggen, dvs stressad, fick panik, rusade iväg etc. Där hon står hos BM har hon inte blivit riden på 2 år men har arbetats en hel del från marken, så det är en helt annan häst än den vi hämtade hem från Danmark, BM har verkligen gjort ett kanonjobb även om ngn spärr finns kvar.

Har jobbat med Venus tre gånger innan och vi har något speciellt mellan oss som jag inte kan sätta fingret på.

Gången innan hängde jag lite på henne och hon reagerade i stort sett inte. När jag nu jobbade med henne så var det helt fantastiskt! Så mycket tilltro och förtroende var det länge sedan jag kände från en häst, så det fanns bara en sak att göra – att svinga över benet! Lugnt och fint skrittade vi iväg, helt avslappnade!

Fina vackra Venus, med sin första ryttare på flera år. För att inte äventyra för mkt så försökte jag medvetet göra mig ganska liten och vara lite framåtlutad för att hon inte skulle uppfatta mig för “stor”. Så harmoniska och underbart! Hjärtat mitt blir så varmt <3