Jantelagen – att vara bäst eller bättre än andra
När man rör sig i hästvärlden så stöter man på många mycket speciella personer. Det gör man överlag överallt här i livet, men det känns som det finns väldigt mycket extraordinära personer inom ridsporten.
I Sverige finns det något som heter jantelagen, en oskrivna lag, som säger att man inte får tro att man är bättre än någon annan.
Jag tycker absolut man ska få känna sig bra på det man gör – jag är verkligen emot att man inte får erkänna sig duktig eller skicklig på det man gör! Men många av de människor jag möter anser att de är mycket bättre än alla andra, men de saknar flera viktiga aspekter.
Jag är väldigt trött på människor som ser ner på andra samt behandlar både människor och djur respektlöst. De saknar empati, ser ner på andra människor, tycker de är bättre än alla andra och har ingen som helst känsla för det de gör. Många gånger verkar de inte ens ha ett intresse för att varken utvecklas eller ens sitt arbete/intresse. De kan inte öppna ögonen och se hur andra människor eller djur mår eller hur andra arbetar och sliter för att vara till lags. Dessa människor kan (vill?) inte läsa sina hästar i olika situationer, oftast är de inte ens är närvarande när de sköter eller tränar sina hästar. De kan heller inte behandla sina kunder väl, människor som är deras levebröd – och ändå stannar dessa kunder kvar. Vilket jag verkligen inte förstår!
Jag tycker som sagt inte det är något fel att tycka att man är bra på det man gör eller bäst för den delen heller. Jag anser själv att jag är duktig på det jag gör. Både som instruktör, hästtränare och massör. Jag älskar verkligen det jag gör, jag har lång erfarenhet och strävar hela tiden efter att utvecklas och bli ännu bättre eftersom jag verkligen vill vara bäst på det jag gör. Jag strävar efter att ha nöjda kunder, jag lyssnar och ser mina hästar, både egna och de jag tränar samt anpassar alltid träningen efter varje individ. Jag strävar efter att se och verkligen lyssna på varje person och häst jag har i mina händer. Självklart tar det både kraft, tid och energi från mig men det är en nödvändighet anser jag.
Så ett tips: Vill du bli bra på det du gör, så öppna ögonen, se människorna du möter i ögonen och verkligen lyssna på de hästar du möter för de kommunicerar hela tiden med dig med sitt kroppsspråk. Var heller aldrig för högfärdig för att lyssna och lära dig av alla två och fyrbenta du möter. Det är så du hela tiden lär dig och då kommer du också bli bäst på det du gör! Se också till att känna glädjen, för älskar du det du gör så kommer du också göra det bra!